torsdag 28 maj 2020

Virtuell dansövning!

Hurra för vår första zoomövning, o hurra för Koko, Tona, Maria, Teemu och teknikens alla gudar för denna prestation som var en alltigenom kiva upplevelse.
Som styrelsemedlem vet jag  om hur mycket instruktörstrion har jobbat med att ta över zoomtekniken som dansledare. Det är många saker som krävs, ljudet ska fungera, intruktionen ska vara anpassad till skärmöverföring osv.
Koko ledde kvällens övning o vi fick lära oss tvåstegaren fr Malax, vilket alltså är ett schottisteg. Teemu spelade en lång, ledig o skön schottis o vi for omkring  o dansade likaså improvisatorisk på var sitt håll ibland i bild o ibland i något annat hörn av lägenheten.
Dansledarna hade även funderat ut en koreografi för Sex bussar som var anpassad för framförkameran-solodansande.
I Polskaminetten fick vi alla ta menuettstegen mot " Koko på skärmen" men platsbytena kunde förståss inte genomföras "tillsammans".
Vi dansade också delar av Pekanpolkan fr Esbo.
Som så ofta på Annegatan avslutade vi zoomövningen med Oravais menuett typ Solo. Teemu spelade inte den mest vanliga musiken till den så det utgjorde en till ny ingrediens i en annars också ovanlig upplevelse.
Före det hade vi även hunnit med Skinnkompasse. Vi repeterade stegen o Teemu var mycket barmhärtig med farten.
Alltså jag säger bara att missa inte nästa övning!!
Det är nyttigt, roligt o lite omtumlande o ett privilegium att få vara med dessa zoomaftnar. Lite hisnande att tänka sig vilket jättejobb instruktörstrion har gjort.

måndag 25 maj 2020

Titta på nordisk och finländsk tv och film

Såhär när man är mera hemma än vanligt så kanske man vill ha något nytt att titta på. Jag tänker mig att alla känner till Yle Arenan, men vet ni att mycket av Sveriges Televisions utbud kan ses utomlands? Gå till Program och kryssa i "Kan ses utomlands" nere i högra hörnet och sen är det bara att frossa i utbudet! (Själv har jag t.ex. roat mig med att titta på Madicken, den är väldigt söt.)

För den som vill utmana sig lite med det nordiska så kan man också titta på Norsk Rikskringkasting (NRK), de har också mycket man kan se utomlands (klicka på en bokstav för att se vad som finns), eller Danmarks Radios utbud. Båda har tillgång till textning, utom för lite äldre program, vilket jag noterade när jag ville se en dokumentär om Alf Prøysen från 1970, eller ett program från 1969 om Folkedans i hovudstaden. Men nyare program som Arven fra kongerne om danska slott har text, tack för det!

Vill man vara nostalgisk kan man också se gammal finsk film på Elonet. KAVI, dvs. Kansallinen audiovisuaalinen instituutti, eller på svenska Nationella audiovisuella institutet, har lagt ut massor med gamla filmer, vissa har t.o.m. svensk text. Begränsa sökningen till "Tillgänglig på nätet" och till bara spelfilm om du inte vill se kortfilmer, det ger 305 träffar. I vänster spalt kan man sen begränsa enligt ämne (bara finska ämnesord) eller upphovsmän eller skådespelare.

För mycket att välja på? Här några plock:

Finsk action? Kolla på Sadan miekan mies, eller på svenska De Hundra värjornas man. (Tänk att finska filmer en gång i tiden alltid hade svenska titlar.)

Eller gillar du deckare? Titta på Komisario Palmun erehdys (Mysteriet Rygseck), tyvärr den enda av Komisario Palmu-filmerna som finns tillgänglig, men kanske kommer Kaasua, komisario Palmu (Vem mördade fru Skrof?) från 1961 nästa år?

Romantik? En riktig klassiker är Kulkurin valssi (tyvärr är inte Katarina och greven av Munksnäs tillgänglig online).

Eller varför inte se en finsk skräckfilm? Valkoinen peura eller Den Vita renen från 1952 är riktigt sevärd fortfarande.

Om någon deltar i Helmets filmutmaning 2020 så har KAVI plockat ihop ett fint paket här (på finska).

Har du andra tips så kommentera gärna!

onsdag 20 maj 2020

Nordiskt från väst och syd

Idag, såhär lämpligt just efter Syttende Mai, så börjar vi med Gilleråsen:


För den som vill ha mera musik i den stilen så finns här en spellista med kring 30 Norske turdansar, från Vestlandet.

Och när vi en gång är i väster så...



Här en spellista med mera kvaddans för den som gillar det - ibland blir det nästan hypnotiskt att titta på.

Vidare till Island, denna minns vi väl alla:


Litet annorlunda dansat än på instruktionsvideon inför Nordlek i Falun.

Också på Grönland dansar man - och bjuder också in till dans, lägg märke till folkdräkterna från Helsinge och Esbo närmast kameran:



Vill man beundra de vackra grönländska (kvinno)dräkterna, så finns här en mera uppsnofsad version av mycket liknande dans.

Det kan vara meget med hygge när det kommer till danska danser, så det känns alldeles fel att här lägga in en stelare instruktionsvideo av t.ex. Kongens Have eller Lollands Kontra, så istället får det bli danskarna när de släpper loss på sommaren: 
Pedersen och Enkelt Käde från Läsö, den förra har vi faktiskt dansat ett antal gånger.


När jag förberedde dagens inlägg snubblade jag över mängder med intressant nordlekmaterial, det mesta väl gömt från alla sökförsök på youtube. Det blir säkert flera inlägg i framtiden om Nordlek. 
Tills dess rekommenderar jag Gunnels artikel om Nordlek i senaste numret av Folkdansaren (som tyvärr inte finns på nätet). 

Och för alla som varit på ett Nordlek vill jag länka till denna spellista från huvuduppvisningen i Steinkjer 2012. Här finns alla klassiska ingredienser: smått kaotiskt intåg (inte konstigt, om jag minns rätt skulle denna uppvisning egentligen vara utomhus, men vädret var föga samarbetsvilligt), tal och dikter som känns väldigt långa (på youtube kan man hoppa över!), översättaren som glömmer vad Åland heter på finska, men också bl.a. Skottis, Kikari och Lappfjärds menuett.  

Om spellistan ovan ger en närapå för realistisk bild, så är istället följande väldigt snyggt komprimerat till ca 3 minuter:


måndag 18 maj 2020

Dialog om arkitektur och dans

Maria och Sini och har funderat på sambandet mellan arkitektur och folkdans. Det här blir en fantasifull tankeresa med utvikningar åt höger och vänster. Häng med!

Eftersom vi i "corontänen" gör så mycket observationer kring bebyggelse och parker blir det lätt att funderingar kring stadsplanering och arkitektur börjar sysselsätta oss. Vi ser staden i dess anslutning till naturen och det blir som den kulturupplevelsen ersätter teater, dans och konserter. Dessa kulturformer har något gemensamt, de upplevs alla genom fysisk närvaro i rummet. 
Tänk bara på alla bilder de bilder som speciellt Timo har postat i vår whatsappgrupp:  
Bredvik Linudden, Tarvaspäää Hagalund
Bredvik, Linudden, Kägeludden

Trädgårdsstaden Hagalund
Trädgårdsstaden Hagalund

Olars kyrka, Ängskulla
Olars kyrka och Ängskulla tornhus

Om vi närmar oss arkitekturen och stadsplaneringen med folkdansarens sinnelag och förväntningshorisont...
Vad ser vi då? Om vi ger oss in på en tankelek och bygger ett hus som tar sina element från ... ska vi säga Stora Själen?  
Stora själens utgångsläge kan bli en kyrka som uppifrån sett har formen av ett kors... 

Eller Västgötapolskan? Maria funderar vidare:

- Dansen börjar med två motstående led - 
en gata med höghus som tittar mot varandra?
- fortsätter med stor ring - 
arenan, som fanns redan under romarriket? 
- sedan dalsteg och omdansningar - 
höstackar som står på åkern i sensommarsolen?   
- Så kommer övergångarna, som följs av portar och sladd - 
en pelargång, där människorna kan söka skydd för en hastigt övergående regnskur?
- övergångarna igen, och så ringen som krymper mot mitten för att sedan växa tillbaka
en silo som fylls med säd, eller en fängelsegrotta lik den i Raseborgs slott, där väggarna kryper närmare och ingen utväg finns annat än upp genom taket? 
- kedjan
en arena från i dag, där ishockeyfansen upplever en gemenskap i ”vågen”?
- stocken
vårt eget Äppelskrutt, köpcentret Iso Omena, som det var innan tillbyggnaden, med butikerna på varsin sida av centralgången, där människorna kunde vandra av och an, omgivna av ett paradis för dem som har råd och vilja att konsumera, konsumera, konsumera..? 
- små stjärnorna
de fyra hörnen på ett hederligt gammalt enrumstorp ?
- stora stjärnan - 
ett cirkustält där hästarna springer runt, runt i manegen och domptören står på knä för hundarna som ska hoppa igenom ringar som brinner?
- Och så avslutar vi dansen, nästan där vi började den - 
på romararenan, ute på ängen och med höghusen som skådar varandra i ögonen över gatan som ligger mellan dem

Ibland är sambandet mellan folkdans och spatiala artefakter helt givet! Men visst, Maria medger att det också kan bli rätt långsökt, ändå funderar hon vidare...

Hela uppslaget till detta inlägg kom från Sini, som tänkte högt om Aldo Rossi
(*se längst ner för mer om honom):

 
foto: peter cox för The Architects Newspaper;  bild från designwebbshoppen 1stdibs.com
Maria å sin sida avslöjade sig som modernist:
Modernisterna menade att formen skulle bestämmas av funktionen, allt annat skulle skalas bort. Ett tidigt exempel på modernister var Bauhaus-rörelsen, som föddes i ruinerna av Weimarrepublikens, strax efter första världskriget. Bauhaus-skolan, som samlade både arkitekter, formgivare och textilkonstnärer under samma tak, grundades av Walter Gropius år 1919. Trots att skolan verkade endast 24 år, har den haft och har fortfarande ett stort inflytande på arkitektur och formgivning. Rörelsens 100-årsjubileum firades med många utställningar, dokumentärer och också en fiktiv tv-serie, Bauhaus - en ny era, som ännu i två veckor finns att se på Yle Arenan. (Ett extra plus för att den är gjord på tyska.) Två finska dokumentärer om Bauhaus finns där också, en från år 1995, och den andra från år 1967

Sini har åsikter om modernism:
Le Corbusier, bloggen https://hugobrc.wordpress.com/2012/09/21/maison-du-bresil-ciup-paris-lucio-costa-and-le-corbusier/
Teckning från den utmärkta bloggen a fresh drawing everyday

Man kan se att modernismen inte arbetade med samma slags rumskänsla. Det är inte en polonäs där rummet definieras av att man tassar runt den och gör en centralaxel och på ett lekfullt sätt varierar detta. 
Hos Le Corbusier handlar det om jätte stora linjer som råkar korsa universum och ge huskroppar stora plana ytor.
Även i modern dans undviks mellanmänskig geometri.  Där kan man ofta använda rörelsemassor som likt vågor sveper förbi och genom sinsemellan indifferenta dansare.

Tillbaka till Aldo Rossi, och postmodernismen:
Rossi planriktning
Bilden är härifrån
Färg, lekfullhet, förställande inslag, symmetrier, ornament, centralaxel, historiska citat. Allt detta finns i Rossis bilder. 
Allt finns i tillika folkdans. 
Om man närmar sig arkitekturteckningar med folkdansens sinnelag och förväntningshorisont (alltså hurudant nöje man letar efter) så är Aldo Rossi en pärla.



* Wikipedia om Rossi på svenska och utförligare på engelska, och en kort video gjord av isländska konststuderande på engelska). Rossi designade både vardagsföremål, bl.a för Alessi, och hus, och i bådadera använde han sig av och lekte med samma grundformer. Giorgio de Chirico (1888-1978), en italiensk konstnär och författare med grekiska rötter, som målade platser som skådeplatser för fantasier och var en av grundarna till scuola metafisica, inspirerade Rossi.

onsdag 13 maj 2020

Steg, engelskasteg och andra steg


Skansens folkdanslag har gjort en utmärkt spellista med olika danssteg (* i texten nedan).

Vissa av dem är ganska specifika för svenska danser, såsom utslagssteg och Blekingesteg, men andra är gamla bekanta. Eller? Är du helt säker på att du kan skillnaden på gångsteg, springsteg och hoppsteg?

Gångsteg* används t.ex. i Gubben Noak i årets program, som blir 2022 års program också, antar jag, nu när SamStämt är uppskjutet. Gubben Noak, Bromarv kan beundras i övningsinspelningen av Samstämts program på Folkdansringens interna sidor (kräver inlogging, fråga instruktörerna om lösenord). Dansen börjar vid 11'07''.

Springsteg* används t.ex. i Fyra man engelska Snappertuna från årets program. Där är utmaningen att ta dem tillräckligt långsam, så att man hålls i takt. I samma dans har du ju också sparksteg, som du kan studera här*. Tyvärr hittar jag inte heller Fyra man engelska, Snappertuna  på annan video än Folkdansringens interna sidor

Hoppstegen kan du titta på här*. Dem har vi i många danser, i årets program förekommer de ju mycket t.ex. i Kyrkslätts kadrilj, som jag inte heller hittar på annan video än Folkdansringens interna, men här är en video med Koiviston polska/Björköpolskan från GraniFolk, med både hoppsteg och sparksteg. Det är en så rolig dans!



Andra roliga steg som man kan öva är dalsteg och engelska steg. Dalsteget* är bekant i många danser,  t.ex. i min favorit Kyttanvals, men också i hambo eller i Västgötapolska (fast de flesta steg där är ju masurkasteg). Notera det lilla lyftet på hälen!

Engelska steg är en utmaning för många. Den här videon är mycket tydlig:



Hemligheten ligger i att man hoppar en extra gång på den bakre foten. Jag har gjort en detaljerad video. (Den är mycket rudimentär och filmad i vår källare, Skansens folkdanslags är mycket proffsigare gjorda.)

Engelska stegen kan dansas både på plats och framåt och bakåt, såsom i  Sex man engelska, Finström, Svartsmara, som fanns på programmet både i fjol och år 2015-16.
Här är en tyvärr lite suddig uppvisning från Borgå med östnyländska dansare



Man kan också titta på den på denna Faceboksida (kräver inte Facebook för att tittas på), där kan man också se Fyra man engelska, Eckerö; Rullan går, Finström och Stopp, Kumlinge, som alla var på Åleks program i fjol.

Fyra man engelska, Eckerö dansade vi ju i Jakobstad - här kan ni bonga AV:iter



Det finns andra roliga varianter på detta steg, t.ex. finns det en svensk dans som heter Engelska för tre par - den ska vi ta upp och dansa, när vi väl ses igen, den ser väldigt rolig ut.

Där dansar kavaljeren ett specialsteg* som snarare påminner om sparksteget, i och med att det inte har ett extra hopp på foten, men tyngden hålls på bakre foten under det taktslag du annars skulle hoppa till på och främre foten går i kors framför. Notera hur foten vrids inåt.

Damerna dansar engelska steg, medan kavaljeren dansar den här varianten, titta på video här. I samma dans kan ni också bonga hoppsteg och gångsteg.


måndag 11 maj 2020

Matematik, dans och antika vapen: Lindybeige!

Nästa gång ni befinner er på Centralgatan, titta ner:


Personen som gjorde den videon är Nikolas Lloyd, en youtuber/danslärare/historiker/vapenentusiast med mera, med mera.

Jag vet inte hur jag ursprungligen snubblade över hans youtubekanal, Lindybeige (Lindy från Lindy Hop och beige för att han är britt och för det mesta klädd i beige). 
Men låt oss börja med dansen, på Lloyd's långa lista över videon med danstema hittar vi bl.a. hans tankar om kavaljer/dam roller, bas-stegen i swing/Lindy Hop, hur dans är som slagsmål (och hur detta förklarar varför män ofta inte gillar dans, 45 minuter, men mycket intressant), hur man dansar till Brubecks Take Five och så detta:


Men jag tror att han nog är mera känd för sina videor om vapen (spellistan har till dags dato 160+ videor) och militärutrustning, från antiken (nej, bronsåldern!) till medlet av nittonhundratalet. Alldeles för svårt att välja ut något speciellt för er, men detta om hur filmer alltid får bågskytte helt fel är ganska roligt:


En annan bra en, men 17 minuter lång, är Varför kavalleri är en dum idé.

Emellanåt gör han videon från olika delar av världen, isynnerhet där det finns antika ruiner:


Ett problem är att Lloyd emellanåt är väldigt produktiv, och varit på youtube i åtminstone tolv år. Närmare 700 videor hittills, och många av de mera givande är ganska långa. Ett bra ställe att börja är hans lista med "rants" - skarpa och ibland nog så provocerande åsikter om allt möjligt. Här levererar han en bredsida mot säkerhetsfanatiker på dansgolvet:

 




onsdag 6 maj 2020

Undantagspolka


Polka är en bra dans i undantagstider. Kan dansas på stället, i köket, i sängkammaren, var som helst. Här ovan har ni ett härligt exempel.


Polkan kommer från Böhmen, dvs Tjeckien. Den mest accepterade teorin om namnet är att det ursprungligen var "půlka" och betydde halv, syftande antingen på halva steg, dvs växelsteg eller på rytmen, att man dansade också på halvslagen. Men det är inte den enda teorin om namnet, engelska Wikipedia nämner många fler.

Också idag är polka omhuldat i Tjeckien, och har letat sig in i populärmusik i (åtminstone) hela Nordeuropa, här en smakbit från ett österrikiskt underhållningsprogram från 1997:


Den första melodin i medleyt ovan, Rosamunde på tyska, heter Škoda lásky i orginal, komponerad 1925 av Jaromír Vejvoda. Den har också blivit en hit under andra namn, och i annan stil:



Polkan har också varit populär inom konsertmusik, isynnerhet i Centraleuropa, och alldeles speciellt Bedrich Smetana. Man kan iscensätta traditionellt, som i denna tv-produktion från 1981 av Brudköpet, men polkans enkla men ändå flexibla rytm gör att det också går bra att lägga ihop musiken med annan dans:


Och utan familjen Strauss skulle vi nog uppfatta begreppet polka mycket smalare. Det är ofantligt svårt att välja ut något där - jag gillar von Karajans åskväderspolka från nyårskonserten i Wien (visst var det bara ett enda år, 1987, som han dirigerade den?), och från samma år så är Annenpolka med lipizzanerhästar ju helt bedårande! 
Också andra har svårt att välja, här är en youtube-spellista med 104(!) olika inspelningar av strauss-polkor.

Men det är ändå Danny Kaye som för mig blivit det mest straussiga av alla strauss-polkor:


(Hela föreställningen/konserten rekommenderas varmt, också om kvaliteten på youtube inte är den bästa.)

Fenomenet Ievan polkka skulle nästan förtjäna ett eget inlägg, eller en akademisk avhandling. En melodi som går från detta:



(Gillar ni "Leek Girl" så finns det också fem timmars och tio timmars versioner...)
Och inte slutade det där, här en liten titt på de senaste 13 årens utveckling.

Till sist:
Eftersom vi inte i sommar kommer att kunna dansa som i Pargas (titta noga så ser ni bekanta!):


Så har Koko skapat en spellista med polkor (öppnas i nytt fönster, som alla länkar i inlägget) som lämpar sig lika bra i köket som i skogen!

måndag 4 maj 2020

Tulpaner!

Värme och sol, äntligen är våren här!

I Keukenhof, en trädgård stor som en liten by (se karta här (pdf)) i närheten av Lisse i Nederländerna (google maps), ca 40 km västsydväst om Amsterdam, kan man varje vår beundra en fantastisk blomsterprakt, bestående av hundratusentals, om inte miljontals, tulpaner. Ett blomsterälskarnas Lego- eller Disneyland! 

Staeske Rebers: Bloeiende tulpen in de tuin, 2015. Bild från rijksmuseum.nl

Jag (Maria) föreställer mig att trädgården just nu står i full blom, tyvärr detta år utan tillströmmande turister. För att tulpanentusiasterna inte helt och hållet ska gå miste om njutningen att beskåda de vackra blommorna, presenterar Keukenhof i år trädgården på sin webbplats i ett tjugotal videor (youtube spellista). Det holländska referatet är trevligt att lyssna till, och som tur finns där även engelsk text. 


 Tulpan av sorten Prinses Irene (bilden hittades här)

Då man ser de underbart vackra blommorna, i så otroligt många varierande mönster och färger, är det inte alls svårt att förstå hur det kom sig att tulpanen, eller rättare sagt tulpanlöken, under 1600-talet blev så åtråvärd att den sist och slutligen blev orsak till världens första ”börskrasch”. Tulpanerna härstammar från Centralasien, där de växer vilda på bergssluttningarna. I medlet av 1500-talet kom de till Europa från det Osmanska riket via Vatikanen, och introducerades i slutet av århundradet i Holland av Carolus Clusius, en mycket framstående botaniker. Han reste runt i Europa för att samla, beskriva, odla och studera växter. Hans sista post var chef för det nygrundade botaniska trädgården i Leiden, där han också (enligt trädgårdens webbplats) utvecklade tulpanen till vad den är i dag. 

Josef Frank / Svenskt tenn : Tulpaner, ca 1940


Men, tillbaka till kraschen: Under den här tiden upplevde holländarna sin guldålder. Politiskt var Holland en stormakt. Kulturen blomstrade, inom målarkonsten skapades många oförglömliga verk och inom vetenskapen gjordes stora framsteg. Kolonierna i Sydostasien och södra Indien bidrog till ett ekonomiskt uppsving. Och så kom tulpanerna…


Johannes Bosschaert (1608? - 1629?): Stilleben med tulpaner. Bild från digitaltmuseum.se

Tulpanomanin är en av finanshistoriens mest kända spekulationsbubbla. Spekulationsvågen i tulpanlökar började 1634, kulminerade 1636 och kollapsade 1637. Priserna var absurda, en enda lök kunde säljas för mer än tio årslöner för en skicklig arbetare. Som med andra spekulationsbubblor så är något värt så mycket som folk tror att det är värt, det har sällan med det verkliga värdet att göra. Å andra sidan har vi fått många vackra tulpaner av det hela - mera bestående värde än många andra bubblor. 


Alfred William Finch (1854-1930): Två vaser med tulpaner, 1915. Bild från europeana.eu


Läs mera om tulpanomanin på engelska Wikipedia (finns på svenska också, men är mera kortfattat).  

Eller fördjupa dig i en roman om ämnet, Tulpanfeber, av Deborah Moggach från 1999. Boken har också filmatiserats år 2017. (Filmen finns att låna på Helmet, boken tyvärr där endast på finska eller, ett exemplar [!], just nu utlånat, på engelska)

Engelska wikipedia har också en omfattande artikel om den holländska guldåldern


Anna Cornelia Moda: Tulpan, 1677. Bild från europeana.eu


Anton L. Koster (1880 - 1937): Tulip Fields / Bollenvelden. Bild från europeana.eu