Vår spelman Teemu Eerola

Förutom Coronan drabbades vi i AV folkdanslag av avhopp av spelman i höstas. Den krisen kom vi helskinnade ur då vi snabbt lyckades värva fiolspelaren Teemu Eerola som spelar för ett finskt Helsingforslag som vi har kontakter till, Tanhu-Visa. 

Teemu Eerola

Samarbetet har löpt fint. Från vår första danskväll med Teemu har vi haft en spelman som levererar det vi behöver. Han spelar upp stycken som han får framför näsan, en del nya för honom; han gör omtagningar då vi såsar eller lär oss nya danser, hans spel är njutbart.

Vi gjorde frågor till Teemu inom styrelsen, och jag som var vetgirigast fick ställa dem. 

Det föll sig naturligt att först fråga hur han uppfattar det att spela för en finlandssvensk grupp. Teemus svar innehåller en nyckel till varför hans arbete förlöpt så bra:

"Det har varit trevligt att spela inom den västliga traditionen då den ju består av fiolmusik. I den östliga traditionen gäller jouhikko, dvs stråkharpa, kantele och dragspel. En annan skillnad är att få spela så mycket menuetter."

Teemu och Tona undersöker noterna till "Fröken Rosa på bal" av Evert Taube

När Teemu hittade folkmusiken som genre spelade slumpen in:

"Jag växte upp i Joensuu och i Juga en bit norrut ordnades fiolspelsläger om somrarna. En sommar annullerades lägret. I stället åkte jag till Rääkkylä. Som lärare hade jag Lassi Logren och ett nytt förhållningssätt och en ny repertoar öppnade sig för mig. Jag attraherades av gehörsbaserad inlärning, av fri ornamentering samt den lilla skalan hos styckena. Men jag fortsatte även med att tillägna mig konsertstycken som ju är mastodontiska i jämförelse." Och Teemu sammanfattar: "All musik har sina utmaningar men folkmusikens utmaningar passar mitt temperament bättre"

Så här presenterar Teemu sina Vem och Vad-koordinater:

"30 år. Kom in på Folkmusiklinjen i Sibeliusakademin efter gymnasiet. Kom ut som magister 2018. Har spelat i Teemu Eerola Trio, Nåmen, Antti Korhola Potkasee Oven Sisään, Sakari Kukko & GSM och den Åbobaserade gruppen Loretta Problem. Skriver recensioner i Kansanmusiikkilehti"

En kväll hade Teemu med sig skivor till salu

Teemu berättar att han inte balanserar upp musikersysslan med idrott som man ofta uppmanas till: 

"Det finns så mycket att hämta inom musiken, ett slags musicerande kan balanseras med lyssning av annan musik"

Vi diskuterar improvisation inom musiken före och efter Bach. Vi halkar in på Bach också när jag undrar om han skrev musik för dansare. Teemu levererar också som folkbildare av en okunnig utfrågare. Han tvivlar på att Bach skulle ha skrivit något explicit för dansare även om han använde dansmotiv såsom saraband. 

Jag passar på att be honom reda ut vad jag hört vår instruktör (en av de fyra) Maria prata om, dvs Teemus förståelse av polskan:

"Om man lyssnar på traditionella spelmän från väst så är inte takternas längd metronommåttad. Fraserna är dock exakt jämnlånga. I den fartfyllda polskan står dansarna för att upprätthålla tempot. Dansarna och spelmannen hittar varandra i slutet av frasen. Mitt i frasen kan fiolen ha en halv takts försprång men på ett eller annat sätt kommer de samman. Tempot behöver inte följas rigidt utan man kan gott och väl skapa spänning genom att exempelvis vara före dansarna och sedan vila och detta med bibehållen känsla för puls."

Teemu får ju spela samma stycke i väldigt många upprepningar då danserna alltid har många turer. Då kan han för att hålla musiken levande växla mellan tonarter. I vår danska dans för i år, Kontrasejre, spelas stycket fem gånger. Första omgången går i A sedan hoppar han till D, till G, till C för att avsluta ackompanjemanget med att dra stycket i F. Förfarandet kallas för modulation och han gör det med kvinter motsols på den så kallade kvintcirkeln. 

Ordet modulation låter som en varsamt knådande och det faller sig faktiskt så att vi som dansar knapp märker något men känner att musiken inte bara stampar på. 

Sini, som intervjuade, Teemu och Maria, som redigerade

Vi kommer att få ha spelmannen Teemu Eerola kvar ännu en tid. Han planerar att flytta till Åbo. Där väntar arbete i en musikaffär och olika spelningsprojekt. Kan hända ett eller annat aboensiskt danslag får upp öronen för en duktig musikant?

Text: Sini Lappalainen

Bilder: Timo Turkki